Kapitel 4 vers 29-33

Inte löna ont med ont.

Inte göra orätt, utan tåligt lida oförätter.

Älska sina ovänner.

Inte förbanna dem som förbannar, utan istället välsigna.

Lida förföljelse för rättfärdighetens skull.

Det här är inga lätta verktyg att använda. Några av oss kanske till och med vill kalla dem omöjliga och skrota dem. Men om vi tänker på motsatsen, att alltid ge igen, att hata och förbanna alla som på olika sätt sårat eller kränkt oss, så ser vi att inte heller det är någon lätt eller bekväm väg.

Livet är inte lätt, vi blir utsatta för både det ena och det andra av våra medmänniskor och rättvisan eller rättfärdigheten är inte självklar. Vi behöver kämpa för den och stå upp för den. Ofta utsätts människor som gör det för omgivningens förakt och ibland även för förföljelse och våld. Det gör att det inte är så många som vågar. Men några vågar, och den benediktinska andligheten vill inspirera oss till att bli en av dem. Men inte på ett hatiskt sätt, utan på kärlekens sätt, med Jesus som förebild.

Så kanske vi kan testa i det lilla. Kanske att vi nästa gång vi blir arga på någon kan be om välsignelse och hjälp för den personen? Kanske att vi nästa gång vi stöter på orättvisa, kan försöka att stå upp för rättvisa på ett kärleksfullt sätt?

 

Share: